Jag ser dig!

För en tid sedan var jag på spinning. Två tjejer i 25-årsåldern satt i cyklarna precis framför mig och samtalade innan passet skulle börja. De var studenter och en av de hade praktik på en förskola. Hon berättade om en grupp barn som hade lekt tillsammans, men där en kille inte hade fått vara med. Då hade hon gått fram till barnen och sagt: "Nää barn, även han måste få vara med i leken." Det bliv tyst en stund och sedan hade en av pojkarna sagt: "Okej, du får väl vara med då. Och så tittar han på den andra pojken och säger....Du får vara lillebror ... men du är inte född än."

Han fick vara med till slut vara om han var osynlig!

Många har det så på arbetsplatser och i samhället? Till det yttre är de med men på samma gång är de osedda. 

Samhörighet är bland det viktigaste i livet. Det skapar mening & välmående.

Samhörighet förutsätter att vi blir sedda.

Jag såg AVATAR på bio. När någon kände sig utanför eller kände sig missförstånd.... Så grep den andra personen tag i den missförstådde, tittade den i ögonen och "I SEE YOU!! Jag ser dig.

JAG TROR PÅ DETTA!

Gränsen mellan innanför och utanför finns kanske bara i min ovilja att se min medmänniska. Jag behöver inte tycka om en annan person som inte är som mig. Vi behöver inte bli bästisar. Men inkludering, samhörighet börjar med att jag bekräftar att du finns. Att jag ser DIG... Då börjar gränser flyttas!!

Idag på förintelsens minnesdag vill jag uppmuntra dig att ha ögonen lite öppnare. Finns det någon du anar vara utanför. Säg hej! Nämn personen vid namn! Låt den känna sig sedd.

Den lilla handlingen kan göra stor skillnad