Inget består för evigt. Jo, problem! De verkar iaf göra det. Oavsett hur många lösningar vi kommer på till gamla problem. Så dyker det alltid upp ett nytt :) Ibland står de i kö. Finns det ingen ände på de? Rörelsen verkar vara evig och liksom loopar. Kaos till ordning. Ordning blir kaos och så är vi igång igen.
Sommaren är här. Och flugorna med den. Jag har märkligt nog förunnats med en gåva. En annorlunda sådan. Jag kan fånga flugor med min hand. 9 av 10 fångar jag. Barnen här hemma är imponerade och min 6 åring frågar: "Pappa, hur gör du? Kan du lära mig?"
Absolut, svara jag. "Fånga inte flugan där den är utan där den kommer att vara!"...
Kärleksfulla ledare?
Får vi ens säga så i näringslivet? Tänk dig rubriken på rekryteringsannonsen: "Kärleks- full ledare sökes!"
Vad har kärlek med ledarskap att göra? Intressant fråga. Det är som att fråga vad syre har med livet att göra. Kärleken är syret för människans själ. En själlös människa brukar få vara beskrivningen på en person som saknar...
En nybliven överste hade just flyttat in i en nybyggd barrack under Gulfkriget. Han hade just anlänt och började få ordning på sina saker när han fick se en menig närma sig med verktygslåda i handen.
För att verka viktig högg han tag i telefonen och sa:
En pensionär. En klimataktivist. En VD. En kriminell.
Samma utsikt varje dag. Samma slinga. Där stiger den gamla tanten på som vanligt. Idag är det skägget som kör. Ibland är han sjuk. Då är det greken istället. Tiden går. Månaderna går. Till och med åren. Du har skymtat från fönstret ett torn på en kulle långt borta. Undra vad man ser från det tornet? Varför ligger det där?...
Vi satt på mattan och spelade spel . Ester och jag. Eftersom hon har en filosofisk Pappa så blev vårt samtal kanske lite djup och annorlunda. Jag frågade:
Det är tidig söndagsmorgon. Alla sover. Alla utom jag. Min hjärna verkar tycka att det är bättre att tänka än att sova. Jag tänker på allt och inget samtidigt. Till slut går jag upp. Katten möter mig. Han vill ut. Bryggaren sätter igång och till slut hamnar jag på min favoritplats i hemmet.
En man startade en bilfabrik som gick i konkurs. Han började inte om
bara en gång utan fem ggr och samtliga ggr ledde till konkurs. Den
vanligaste slutsatsen borde ju vara: Du är inte lämpad för detta, du borde syssla med något annat. Efter den femte konkursen tänkte han, jag håller nog med vad alla andra tycker om...
Finns det något retligare än att städa hela huset och ens partner inte lägger märke till det? Eller som barn vänta på att pappa ska komma hem så man får visa vad man byggt och kanske bygga vidare tillsammans men sent inse att han hade andra planer?